Vad skulle de gamla tänka om detta?

Daniel och jag åkte till Smögen på onsdag kväll. Han behövde verkligen koppla av efter en tuff månad på hans jobb.

På torsdag fick vi igång videosamtal med de våra i HCMC. De verkar må bra alla fyra. Victor knyter an mer och mer till sina nya föräldrar och till mormor. Jag får jobba hårt för att komma nära honom senare.
Kusin Olle var med och pratade i headset. Trots sina 88 år är han nyfiken på hur detta är möjligt.

Igår tog Daniel och jag in trädgårdsmöbler och en del blommor som ska övervintra i källaren.
Vi var också på kyrkogården med ombyte av växter i form av kransar m m till de gravar, som jag har tagit på mig att sköta om. Det känns bra att ha möjlighet till en inre dialog med de nära och kära som är begravda där.

Jag kan inte låta bli att tänka på förändringen i världen sedan Morfar Leonard och Mormor Sofia byggde det hus, där jag sitter och skriver detta. Vad skulle de tänka om att ha direktkontakt med ett hotellrum i en stad så långt borta.
Morfar upplevde aldrig radion - i varje fall inte i det här huset. Mormor pratade kanske i telefon någon gång, men det var i så fall inte heller i det här huset.
Telefonen installerades här när hon gått bort.

Tekniken ger otroliga möjligheter numera - och det är spännande att kunna utnyttja en del av detta.

Idag har Daniel åkt hem till Göteborg och jag har haft både chatt och videosamtal med HCMC.
De har det bra där och Victor verkade glad - men kanske litet trött.
Alla hade badat i en pool påm hotellets tak. Det är litet varmare där...

Ännu är det inte klart med datum för hemresan.
Just nu gäller att jag får träffa Victor på Landvetter den 13 november.
Dit är det tio dagar fyllda av längtan.